Stenestads skolor och dess lärare.

Ursprungligen var det kyrkan, som hade krav på undervisning, och då främst i innanläsning och katekesen.

Den sk. nattvardsläsningen blev allmän omkring 1750. Den innebar att de unga inte fick gå till nattvarden utan att kunna katekesen. För att förbereda denna läsning, som hölls av prästerskapet, anlitades avskedade soldater, gamla och orkeslösa till att syssla med ambulerande undervisning i de olika rotar, som församlingarna var indelade i. Först 1842 genom införandet av den allmänna folkskolestadgan blev det tal om obligatorisk undervisning av barnen.

I varje församling skulle finnas minst en, helst fast skola, och undervisningen skulle skötas av lärare, som utbildats vid se-minarier.

I varje församling skulle av kyrkostämman väljas ett skolråd med minst fyra ledamöter, män eller kvinnor, som var kända för att värna om undervisningen. Självskriven ordförande var kyrkostämmans ordförande, d.v.s. prästen.

Skolrådet skulle vara en styrelse för distriktets skolor samt ha tillsyn över de barn, som undervisades i hemmen.

Till uppgifterna hörde att förbereda skolfrågor, som skulle behandlas på kyrkostämman att se till att läraren skötte sitt viktiga kall, att barnen flitigt brukade undervisningen, att hålla undervisningslokal och undervisningsmateriel.

Hur snabbt denna förordning blev genomförd i Stenestads församling är nog inte helt dokumenterad, men en ambulerande undervisning fanns 1857.

Stenestads första skolhus finns inte kvar. Det låg öster om det hus vi idag kallar tvättstugan. Hur det var byggt eller hur stort det var är inte känt.

År 1876 byggs ett nytt skolhus, det vi nu kallar storskolan eller biblioteket.. Häri inrymdes skolsal för folkskolans fyra klasser, och ett sk. kommunalrum samt bostad åt folkskolläraren.

Skolrådet beslöt i maj 1877 att anlägga trädgården vid det nya skolhuset. Till detta arbete skulle skolrådet anskaffa daglönat folk och körslor. En trädgårdsmästare skulle till-handahålla plantor och fröer. Fruktträd och bärbuskar skulle inköpas från Alnarp. Till skolan hörde också en skolträdgård för undervisning i trädgårdsskötsel. Skolans lekplats var det vi kallar torget framför kyrkan.

Vid denna tid, 1878, fanns 122 barn i åldrarna 7 - 14 år.

Småskolan är fortfarande ambulerande och fördelad på tre rotar med lästiden fördelad. Från 15 mars till den 1 juni, från den 15 juni till den 1 oktober samt från den 1 oktober till den 1 december.

Troligen upphörde den ambulerande skolan 1879 och avslutas då i Magleröd. 1880 undervisas småskolebarnen i kommunalrummet. Samma rum som användes till kapprum för folkskolan. Ännu finns ingen bostad för småskollärarinnan utan hon inackorderas på olika ställen i församlingen. I protokoll 1880 påpekas att hon på ett ställe kommer att få "serskilt rum med ugn". Hyran var 30 kronor per år. Det skulle byggas ett "ekonomihus med afträdeshus" till storskolan och man diskuterade om det vore lämpligt att kombinera detta med en bostad till lärarinnan. Frågan var också om man skulle reparera det gamla skolhuset och använda detta till ekonomihus. Beslutet blev att riva det gamla skolhuset och använda det timmer som dög till ett nytt hus, som skulle ligga närmare skolan.

Vid visitation 1891 föreskriver kontraktsprosten att frågan om en ny småskola bör behandlas snarast möjligt. Barnantalet var nu 72 i folkskolan och 33 i småskolan. Den nya småskolan blir föremål för många diskussioner och röster höjs för att den bör byggas vid Gålarp, eftersom de flesta barnen kommer från Dragesholm och Magleröd. Småskolan byggs emellertid i Stenestads by och invigs 1897.

Om kravet kom från myndigheterna eller från lärarna är ovisst , men ungefär samtidigt 1927 ordnas så att lärarbostäderna skulle ha egna ingångar. Det var en åtgärd, som krävde viss ombyggnad av skolhusen. För storskolans del löstes problemet genom en tillbyggnad på den östra gaveln. Där ordnades samlingsrum och ingång för eleverna.

I det gamla samlingsrummet kunde inredas materialrum och bibliotek.

Till småskolan bygger man mitt på långsidan av huset en veranda med tre ingångar, en för vardera lärarinnebostäderna och en i mitten för eleverna. Lärarinnornas tidigare gemensamma kök blir samlingsrum och nya kök inreds i de båda gavelrummen i respektive lägenhet. Köksingångar togs upp på gavlarna. Samlingsrummet kom sedan också att användas som lokal för skolköksundervisningen.

Lärare och lärarinnor

Botilda Larsson "Skole-Tillan" född 1831 skötte den ambulerande småbarnsundervisningen mellan 1857 och 1878. Då anser hon sig" till hälsan och krafterna försvagad att hon inte kan uppfylla de krav som församlingen kan ha på sin lärarinna och ber att få bli entledigad". Hon var då 46 år gammal. Vid sin avgång anhåller hon om en mindre donation för att kunna försörja sig. Denna vädjan avslogs av skolrådet. Hennes namn återfinns dock något år senare i protokollen då hon för 20 kronor om året åtar sig att städa och elda skollokalerna, dock skulle eleverna i de övre klasserna bära in ved och torv till ugnarna. Skole-Tillan avled 1912. I sitt testamente förordnade hon att en tiondel av kvarlåtenskapen skulle bilda en Botilda Larsson skolfond, som skulle förvaltas av skolrådet. Pengarna skulle placeras räntebärande . Halva behållningen skulle läggas till kapitalet och den andra halvan skulle " användas till förmån för sådana fattiga barn i Stenestads fasta folkskola, hvilka utmärka sig genom flit och gott uppförande". Summan som överlämnats utgjordes av 51 kronor.

Skole-Tillans efterträdare blev lärarinnan Maria Svensson Stenestad, som vikarierade under 4 månader. Tjänsten utannonserades i Öresundsposten och Veckoblad för folkundervisningen och sex lärarinnor sökte befattningen. Botilda Pålsson född 1860 från Kattarp blir antagen som småskollärarinna i Stenestad 1878 och hon uppehåller den till år 1896. Hon har gift sig med läraren. När hon slutar förordar hon sin syster Hilda Pålsson som vikarie under 6 månader. Paret Sundén erbjuder henne bostad under tiden.

Det är inte känt vem som var den förste läraren, men Svante Killgren född 1811 och död 1898 sägs vara den förste folkskolläraren i Stenestad. Hans döttrar Hulda och Johanna gifte sig med bröderna Oskar och Philip Eriksson i Gålarp.

Fram till 1877 tjänstgjorde en lärare vid namn Palmkvist. Denne begärde tjänstledighet på grund av sjukdom och i hans ställe vikarierade lärarinnan Amelie Fougstedt under ett läsår. Hon emigrerade till USA 1880.

När ordinarie tjänsten utannonserats i Öresundsposten och Tidning för folkskolan inkom svar från två sökande.

Folkskolläraren Anders Larsson från Sönnarslöv 36 år och Karl Sundén från Örkelljunga, född den 27 april 1856, examinerad vid seminariet i Wäxjö med godkända betyg 1876, Sin första lärartjänst hade han som vikarie i Markaryd och därefter ett år som tillförordnad lärare i Örkelljunga.

Skolrådet placerar Sundén i första förslagsrummet trots att Larsson har bättre betyg med den motiveringen att kraven vid examen har väsentligt ökat under åren. Efter provundervisning under en fyra timmar lång lektionsdag beslöts att Karl Sundén fick tjänsten. Han tillträdde den 1 januari 1878 och innehade den till den 31 december 1916. Under 39 år undervisade han i Stenestads folkskola utan annan ledighet än för några dagars sjukdom.

Han gifte sig med småskollärarinnan Botilda Pålsson och de fick fem barn, Karl, Paula, Olof, Hanna och Agnes.

Sundén tog initiativet till en skolsparkassa, som växte till en riktig bankrörelse där skolrådet vid sammanträde kunde bevilja lån mot borgen och viss amorteringstid . Räntan var i regel 5 %. Skolsparkassan blev grunden till Söderåsens sparbank, där Sundén var kamrer. Under sitt sista lärarår fick han tjänstledigt under förmiddagen första torsdagen i månaden för att närvara vid bankens sammanträden i Kågeröd. Denna gick sedan upp i Svalövs m.fl. Socknars Sparbank.

I juni 1897 hade skolrådet att behandla de åtta ansökningarna till till de båda lärarinnetjänsterna . Biträdande lärarinna , som skulle undervisa folkskolans två lägre klasser och en ordinarie småskollärarinna vid Stenestads fasta skola. Selma Kristiansson född 10 november 1876 från Harholma vid Perstorp, examinerad i Göteborg 1896 erhöll tjänsten som biträdande folkskollärarinna och som småskollärarinna Hilda Pålsson fr Kattarp född 20 maj 1877 och examinerad i Lund 1896.

Dessa två kom att bli de första som undervisade i den nya skolbyggnaden.

Selma Kristiansson kom att undervisa i mellanskolan ända fram till sin pensionering den 10 november 1936. Hon flyttade därefter till Ulfs utanför Oderljunga.

Hilda Pålsson undervisade i småskolan från den 1 juli 1897 och till den 1 juli 1903 då hon begärde avsked för att gifta sig med lantbrukaren Bernhard Johansson. De bosatte sig på Smedjebacken år 1907.

Hon blev Stenestad trogen hela livet. Hilda Johansson dog 1953,

Av de 16 lärarinnor som sökte den lediga tjänsten 1903 blev Selma Olsson från Nävlinge antagen, men bara ett par år senare måste hon lämna tjänsten på grund av sjukdom. På våren 1906 tillträder Inez Wulff från Torekov, men även hennes tid i Stenestad blir kort för 1909 slutar hon för att tillträda en befattning i hemtrakten Torekov.

Till sin efterträdare föreslår hon Anna Josefina Bohman född i Kvidinge den 21 april 1889 och examinerad vid Halmstads seminarium 1909. Hennes tjänstgöringstid kom att bli den längsta för lärarna i Stenestad, hela 40 år. För detta erhöll hon Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj i 3:e storle-ken när hon slutade den 1 juli 1949. Hon gifte sig 1930 med handlaren Oscar Nilsson i Stenestad och även hon blev bygden trogen livet ut.

När Selma Kristiansson slutade som mellanskollärarinna utlystes en vikarietjänst för vårterminen 1937. Inte mindre än 17 sökande anmälde sitt intresse. Anna Kajsa Hjortsberg fick tjänsten och när sedan ordinarie tjänsten skulle tillsättas sökte tio lärarinnor, men frk Hjortsberg kom att stanna kvar till 1949 . Hon hade då gift sig och haft olika vikarier några år. Hon flyttade till Enskede. Därefter upphörde mellanskolan. Barnantalet minskade och flera klasser fick undervisas i folkskolan. Vi hade gått tillbaka till det gamla.

När Karl Sundén pensionerats 1916 efterträddes han först av en vikarierande lärarinna Ottilia Dahlstrand. Ordinarie tjänsten fick 1918 Alfred Larsson från Lövestad född 1895. Han är lärare i Stenestad till 1922 . Han slutar för att tillträda en befattning som folkskollärare i Färlöv. Vikariatet under vårterminen 1923 söktes av 28 personer. Antagen blev folkskollä-raren i Huaröd Nils Paul Jansson född den 6 april 1900, examinerad vid seminariet i Karlstad 1922. Den 1 juli1923 anställs Paul Jansson som ende behörige sökande till ordinarie folkskollärare i Stenestad. Han tjänstgör här till den 1 juli 1947, då han begär tjänstledigt för annan befattning. Hans begäran om ytterligare ett års tjänstledighet beviljas ej av skolstyrelsen.

Under krigsåren vikarierar hans fru Asta, som också var lärarinna, under de perioder maken fullgjorde sin militärtjänst. Den 1 juli 1949 tillträder Jansson en lärarbefattning i manlig slöjd vid Folkskollärarseminariet i Gävle.

Under läsåret 1947 - 48 vikarierar Uno Wendelbo-Hansson. Han är numera bosatt i Lund. Till höstterminen 1948 kommer Olof Assarsson. Hans tjänst övergår sedan i en ordinarie befattning, men redan 1953 får han tjänstledigt för att tillträda en lärartjänst i hemstaden Eslöv.

I hans ställe kommer Ingvar Bengtsson först som vikarie 1953 och därefter ordinarie folkskollärare i Stenestad fram till 1963. De få eleverna från Stenestad fick skolskjuts till Kåge-röd och läraren fick sin fortsatta tjänst där.

Anna Nilssons efterträdare som småskolärarinna, Anna -May Olsson från Viken, kom tillbaka den 1 januari 1950. Hon hade vikarierat vårterminen 1948. Hennes tjänstgöring i Stenestad blev inte så lång på grund av att antalet barn drastiskt minskade och när det beslöts att skolan skulle läggas ner 1961 var det bara 8 elever i småskolan.

Anna-May Hultfeldt fortsatte undervisningen i Kågeröd under två år. Därefter flyttade hon hem till Viken och fortsatte sin lärargärning där.

Det begränsade utrymmet gör att detta bara är ett axplock av det som finns att berätta om skolorna och undervisningen under de ca 120 år, som Stenestad var eget skoldistrikt.

Ingrid Davidson.

Källor:

Skolrådets och kyrkostämmans protokoll fr 1877 och framåt.
Medborgarens bok 1892.
Intervjuer med äldre och "yngre" elever samt Anna- May Hultfeldt.