Gamla Magleröd

Fram till mitten av 1800-talet bestod Magleröd av två stora kringbyggda gårdar, Maglerödsgård och Maglerödshus. Gränsen mellan de bägge gårdarna utgjordes av ett rågångsstengärde frånGålarp i väster till Bonnarpsgränsen i öster. Gårdsbyggnaderna låg intill varandra vid vars sin sida om rågången, Maglerödsgård på norra och Maglerödshus på södra sidan. De bägge gårdarna, eller rättare sagt gårdsnamnen och platsen för gårdarna, hade mycket gamla anor. Själva byggnaderna ersattes efterhand ibland med ett nytt boningshus och ibland med nya ekonomibyggnader. Byggnadssättet utgjordes i huvudsak av timmerkonstruktioner, där skiftesverk (båle) var den dominerande typen. Eftersom det finns gott om sten i bygden så uppförde man även stenhus, företrädesvis ekonomibyggnader. Stenhusen tog lång tid att uppföra och krävde betydligt större arbetskraft än trähusen, men i gengäld hade dom betydligt längre livslängd. Ändelsen "röd" i namnet Magleröd betyder (röja) och normalt sett får man räkna med att det är skogsröjning som har varit namngivningsgrund. Förleden "Magle" ingår i egenskap av ett person förnamn, alltså "Magles röjning". Till sin äldsta del härstammar dessa namn från vikingatid men de flesta är säkert medeltida.

Området är en utpräglad bondebygd med ett fåtal större gods. Kyrkor och byar inom regionen,

Skånes centrala mellanbygd, ligger glest och många gårdar hade (och har) karaktären av ensamgårdar.

Under 1500-talets första decennier var Magleröds gård skattegård till Herrevadskloster, beläget cirka 6 kilometer nordöst om Magleröd, vilket innebar att gården betalade skatt till klostret.

Efter de danska reformationen 1537 (då de flesta kloster förlorade sina rättigheter) övergick skatterätten från gården till andra större gårdar eller gods, t.ex. erlades skatten under 1750-talet till Tommarps kungsgård. Det var Kronan (kungen) som förlänade ut skatterätten från gårdar som lön eller belöning till högre militärer, ståndspersoner eller kyrkan.

År 1884 ödelades de båda gårdarna genom vådeld, men byggdes upp igen på sina nuvarande platser.

Magleröd var för i tiden tätbefolkat och många torp, backstugor och "jordkulor" hyste fattiga familjer. Nya torp uppfördes emellertid efterhand på lämpliga platser, där tillgång till vatten och betesmarker fanns - företrädesvis på bondgårdarnas utmarker. Denna torpexpansion, som var ett resultat av den tilltagande befolkningsökningen, tog fart under 1800-talets början. Under 1860-1870-talet friköptes de flesta torpen inom området.